






Du lämna oss alldeles för ung.
Inga rynkor av ålderdom tog du med dig ned i graven.
Med dunvita vingar svävar du över de himmelska haven.
Med ett leende av guld följer du vindarna och rider på dess märkliga kraft.
Med ett leende av guld följer du vindarna och rider på dess märkliga kraft.
Jag hoppas du bär ett minne av mig vart vingarna än må föra dig i evighetens rike.
Där tiden står stilla och du tycker att dö inte alls var illa.
OCH jag försöker glädjas vid tanken att du har det brA där du är, Och minnet av dig i mitt hjärta förevigt jag bär.
Vi ses snygging!
En sak är säker att du har lämnat dina "spår" i mitt hjärta och på kropp & själ
Tänk - ett nytt liv föds och ett släckes, men det är väl det som är livets gång...
SvaraRaderahussemor